Vad är bouppteckning, och hur samt när görs den?

Bouppteckning och bouppteckningshandling

Vad är bouppteckning och vad är en bouppteckningshandling? Bouppteckning är en lagstadgad förrättning där den avlidnas tillgångar, skulder och dödsboets delägare utreds. Arvingar och testamentstagare utgör tillsammans dödsboets delägare, vilka har rätt att delta i bouppteckningen och besluta om boets egendom.

Vid förrättningen upprättas en bouppteckningshandling, som är ett officiellt dokument både för beskattningen och för förvaltningen av dödsboet. Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsfallet, om inte anstånd har sökts hos Skatteförvaltningen.

Till bouppteckningen bifogas bland annat ämbetsbevis, släktutredningar, kontoutdrag samt eventuella låneavtal och andra nödvändiga handlingar som säkerställer att tillgångar och skulder har utretts korrekt. Om alla handlingar inte finns tillgängliga genast behöver de inte bifogas vid själva förrättningen, så länge uppgifterna kan kompletteras till Skatteförvaltningen inom utsatt tid.

Vid bouppteckningen gås den avlidnas hela ekonomi igenom: bankkonton, placeringar, fastigheter, skulder och andra tillgångar. Samtidigt fastställs vilka som är delägare i dödsboet, det vill säga vilka som har rätt att delta i beslut och arvskifte.

I bouppteckningen antecknas även en kontaktperson, som myndigheter och Skatteförvaltningen kan kontakta vid behov av tilläggsutredningar. Bouppteckningen skickas till Skatteförvaltningen, som fastställer arvsbeskattningen utifrån uppgifterna.

Utan bouppteckning kan dödsboets ärenden inte skötas lagligt och egendom inte fördelas. Bouppteckningen är därmed ett centralt dokument och en förutsättning för arvskifte.

Som en del av begravningstjänsterna erbjuder vi tillgång till en namngiven expert inom bouppteckning, som sköter förrättningen lagenligt och ger de anhöriga praktisk vägledning. Bouppteckningstjänsten erbjuds på både finska och svenska, och kan vid behov utföras som hembesök.

Bouppteckningsförrättningen

Bouppteckningsförrättningen är ett formellt möte där den avlidnas tillgångar, skulder och dödsboets delägare gås igenom, och där bouppteckningen upprättas. Vid förrättningen ska alla delägare i dödsboet vara kallade samt minst två gode män närvara och underteckna handlingen.

Boanmälaren är den person som lämnar uppgifterna om den avlidnas tillgångar, skulder och övriga boärenden. Boanmälaren ansvarar för att uppgifterna i bouppteckningen är korrekta och fullständiga.

Bouppteckningsförrättningen kan hållas i den avlidnas hem, i bankens eller juristbyråns lokaler och leds vanligtvis av en jurist eller advokat, som ofta även fungerar som god man. Förrättningens längd beror på boets omfattning, men tar oftast från några timmar upp till en dag.

Vilka uppgifter innehåller bouppteckningen?

Bouppteckningen är en detaljerad förteckning över dödsboets tillgångar, skulder och delägare. Uppgifterna antecknas enligt situationen vid dödsfallet. Själva arvskiftet sker först efter att bouppteckningen har godkänts av Skatteförvaltningen.

Bouppteckningen ska innehålla åtminstone:

• Den avlidnas grunduppgifter (namn, personbeteckning, dödsdag och hemkommun)
• Dödsboets delägare och eventuella testamentstagare
• Den avlidnas tillgångar: bankmedel, placeringar, värdepapper, fastigheter, bostadsaktier, fritidsbostäder, fordon och övrig egendom
• Den avlidnas skulder: lån, kreditkortsskulder och andra förbindelser
• Den efterlevande makens tillgångar och skulder, om den avlidna var gift
• Begravningskostnader och andra kostnader som hör till dödsboet

Bouppteckningen är ett officiellt dokument som används vid arvsbeskattning, arvskifte och övrig hantering av dödsboet.

Vilka bilagor ska fogas till bouppteckningen?

Till bouppteckningen ska bifogas handlingar som styrker uppgifterna, bland annat:

• Ämbetsbevis och släktutredning
• Eventuellt testamente och äktenskapsförord
• Intyg över tillgångar, såsom bankintyg, värdeandelskonton och lagfartsbevis
• Skuldförbindelser och låneavtal
• Försäkringshandlingar och uppgifter om livförsäkringar
• Eventuella handlingar om arvsavstående

Fullständiga bilagor säkerställer att Skatteförvaltningen kan behandla bouppteckningen utan dröjsmål.

Vilka är dödsboets delägare?

Personer som hör till dödsboet kallas dödsbodelägare. Till delägarna hör arvingar, universella testamentstagare samt den efterlevande maken. Dödsboet kan beskrivas som ett gemensamt rättsförhållande mellan dessa delägare.

Den efterlevande makens tillgångar och skulder

Vid bouppteckningen utreds även den efterlevande makens tillgångar och skulder. Detta beror på att makarnas tillgångar och skulder enligt äktenskapslagen beaktas vid beräkningen av giftorätt.

Makens tillgångar och skulder antecknas för att klargöra eventuell utjämningsskyldighet. Det är dock viktigt att notera att den efterlevande maken inte ansvarar för den avlidnas skulder. Bouppteckningen ger en helhetsbild av situationen för både delägare och Skatteförvaltningen.

Bouppteckning inom tre månader

Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsfallet. Om mer tid behövs kan anstånd sökas hos Skatteförvaltningen innan tidsfristen löper ut. Även om tre månader kan verka lång tid, tar insamlingen av nödvändiga handlingar ofta flera veckor.

Den avlidnas konton och egendom får inte användas innan bouppteckningen är genomförd. Därför är det klokt att påbörja processen kort efter begravningen. Begravningsbyrån Armas Borg anvisar en erfaren expert som sköter hela processen professionellt från början till slut.

Anstånd med bouppteckning

Om bouppteckningen inte hinner genomföras inom tre månader kan anstånd sökas hos Skatteförvaltningen. Anstånd beviljas vid giltiga skäl, såsom fördröjda intyg eller ett omfattande dödsbo. Ansökan görs i MinSkatt eller skriftligen.

Om bouppteckning uteblir utan anstånd kan påföljder som förseningsavgift eller uppskattningsbeskattning följa.

Kallelse till bouppteckning

Alla dödsbodelägare och eventuella testamentstagare ska kallas till bouppteckningen. Kallelsen ska ske skriftligen och i god tid. Förrättningen kan hållas även om någon delägare inte närvarar, förutsatt att kallelsen har skett korrekt.

Minst två gode män ska också kallas. Ofta fungerar juristen både som expert och god man.

God mans roll vid bouppteckning

Den gode mannens uppgift är att säkerställa att bouppteckningen sker enligt lag och att uppgifterna är korrekta. Minst två gode män krävs, och de undertecknar handlingen. De fattar inga beslut om arvskifte utan intygar uppgifternas riktighet.

Vem gör och vem ordnar bouppteckningen?

Bouppteckningen görs vanligen av en jurist, advokat eller annan sakkunnig. Dödsbodelägarna ansvarar dock gemensamt för att förrättningen ordnas. Armas Borg kan förmedla en pålitlig samarbetspartner som sköter hela processen.

Hur länge tar bouppteckning?

Själva förrättningen tar oftast några timmar upp till en dag. Hela processen, inklusive insamling av handlingar och upprättande av bouppteckningen, kan ta från några veckor till flera månader.

Hur går bouppteckningen till?

• Insamling av handlingar
• Kallelse till delägare och testamentstagare
• Bouppteckningsförrättning
• Upprättande av bouppteckning
• Inlämning till Skatteförvaltningen

Bouppteckningen kan göras själv, men med hjälp av en expert säkerställs att allt sker korrekt.

Finns det färdiga blanketter?

Det finns inga officiella bouppteckningsblanketter i form av ett enhetligt formulär, utan bouppteckningen upprättas i fri form enligt lagens krav. Det finns ändå mallar och anvisningar för hur en bouppteckning kan göras på Skatteförvaltningens webbplats, i tjänsten Suomi.fi samt via olika juridiska tjänster.

Eftersom innehållet i bouppteckningen är noggrant reglerat kan det vara utmanande att upprätta den enbart utifrån en mall. Därför låter många dödsbon en jurist, advokat eller bankens familjerättstjänster sköta bouppteckningen. Även Begravningsbyrån Armas Borg kan hänvisa er till en pålitlig samarbetspartner som upprättar bouppteckningen korrekt och i enlighet med lagens krav.

Vad händer efter bouppteckningen?

När bouppteckningen har förrättats och bouppteckningshandlingen har lämnats in till Skatteförvaltningen inleds nästa fas i hanteringen av dödsboets ärenden.

Arvsbeskattning: Skatteförvaltningen fastställer arvsbeskattningen utifrån de tillgångar och skulder som angetts i bouppteckningen. Varje delägare i dödsboet får ett eget beskattningsbeslut.

Förvaltning av dödsboet: Delägarna fortsätter gemensamt att förvalta dödsboet. Det kan innebära betalning av räkningar, skötsel av egendom samt andra praktiska arrangemang som hör till boet.

Arvskifte: När arvsbeskattningen är klar kan delägarna komma överens om hur egendomen ska fördelas. Arvskiftet kan göras genom ett avtal mellan delägarna eller vid behov som ett skifte via domstol.

Avslutande av dödsboet: När egendomen har fördelats och alla skulder har betalats upphör dödsboet att existera.

Bouppteckningen är alltså bara början på processen kring dödsboet, men den skapar en tydlig och nödvändig grund för alla fortsatta åtgärder. Via Armas Borg kan ni som anhöriga få vägledning i hur processen fortsätter i praktiken och vid behov hjälp att hitta juridiskt stöd.

Vart skickas bouppteckningen?

Bouppteckningen ska lämnas in till Skatteförvaltningen senast tre månader efter dödsfallet eller inom en månad från det att bouppteckningen har förrättats, om ingen förlängning av tidsfristen har beviljats av Skatteförvaltningen.

Bouppteckningshandlingen kan lämnas in på flera olika sätt, beroende på vad som passar de anhöriga bäst:

• skickas per post till Skatteförvaltningen
• lämnas in elektroniskt via tjänsten OmaVero
• överlämnas personligen till ett skattebyråkontor

Aktuella anvisningar, kontaktuppgifter och postadresser finns alltid på Skatteförvaltningens webbplats. Det är viktigt att kontrollera de senaste instruktionerna i god tid för att säkerställa att bouppteckningen lämnas in korrekt och inom föreskriven tid.

Vad gör man om det finns fel eller särskilda situationer i bouppteckningen?

Om det upptäcks fel i bouppteckningen – till exempel felaktigt angivna tillgångar eller skulder, eller om uppgifter om dödsbodelägare saknas – kan detta i de flesta fall rättas till genom att upprätta en kompletterande eller korrigerande bouppteckning. Denna lämnas in till Skatteförvaltningen som bilaga till den ursprungliga bouppteckningen, så att uppgifterna blir fullständiga och korrekta.

Särskilda situationer kan uppstå till exempel när den avlidna har egendom utomlands, när det finns okända eller svåridentifierade arvingar, eller när tolkningen av ett testamente är oklar. I sådana fall är det starkt rekommenderat att anlita en jurist eller advokat, så att bouppteckningen genomförs enligt lag och de anhörigas rättigheter tryggas på ett korrekt sätt.

Om dödsboet är omfattande eller om det råder oenighet mellan delägarna, kan bouppteckningen och den fortsatta handläggningen överlåtas till en av domstolen förordnad boutredningsman. Boutredningsmannen sköter då ärendet opartiskt och ser till att dödsboet utreds och förvaltas på ett rättssäkert och lagenligt sätt.

Vad kostar bouppteckning?

Kostnaden för en bouppteckning varierar beroende på vem som utför den och hur omfattande dödsboet är. Om de anhöriga upprättar bouppteckningen själva begränsas kostnaderna i regel till anskaffning av nödvändiga handlingar, såsom ämbetsbevis och släktutredningar. Dessa kostnader uppgår vanligtvis till från några tiotal euro upp till några hundra euro.

Om bouppteckningen beställs av en jurist, advokat eller via bankens familjerättstjänster ligger priset i allmänhet mellan 500 och 1 500 euro. Ju mer komplex dödsboet är – till exempel om det finns omfattande tillgångar, skulder eller egendom i utlandet – desto högre kan kostnaden bli.

Via Begravningsbyrån Armas Borg kan de anhöriga avtala om att låta en pålitlig samarbetspartner sköta bouppteckningen. I dessa fall ges alltid ett tydligt pris i förväg, och tjänsten genomförs på ett lagenligt och tillförlitligt sätt. När bouppteckningen beställs via Armas Borg får kunden dessutom ett reducerat pris jämfört med samarbetspartnerns ordinarie prislista, vilket bidrar till att hålla kostnaderna nere.

Vanliga frågor om bouppteckning

Kan man göra bouppteckningen själv?

Ja, det är möjligt att göra bouppteckningen själv, eftersom lagen inte kräver att man anlitar en yrkesperson. Det viktigaste är att bouppteckningen innehåller alla uppgifter som lagen förutsätter: den avlidnas tillgångar och skulder, dödsbodelägarna samt underskrifter av två gode män.

I praktiken kan det dock vara krävande att upprätta bouppteckningen på egen hand, särskilt om dödsboet omfattar mycket egendom, skulder eller oklara förhållanden. Felaktigheter kan leda till att Skatteförvaltningen inte godkänner handlingen. Därför väljer många anhöriga att anlita en jurist, advokat eller bankens familjerättstjänster. Även Begravningsbyrån Armas Borg kan hjälpa er att ordna en sakkunnig som sköter bouppteckningen korrekt och tillförlitligt.

Vem ansvarar för bouppteckningen?

Ansvar för att bouppteckningen ordnas ligger enligt lag hos dödsbodelägarna, det vill säga den avlidnas arvingar och eventuellt efterlevande make eller maka. Lagen förpliktar delägarna att se till att bouppteckningen förrättas inom utsatt tid och att handlingen upprättas korrekt.

I praktiken tar ofta en av delägarna huvudansvaret för att skicka kallelser, samla in handlingar och ordna de praktiska arrangemangen, men ansvaret delas gemensamt av alla delägare. Om de anhöriga inte själva kan eller vill sköta bouppteckningen kan uppdraget överlåtas till en jurist, advokat eller bank.

Varför är bouppteckningen viktig?

Bouppteckningen är en juridiskt och ekonomiskt mycket betydelsefull förrättning. I samband med den utreds den avlidnas tillgångar och skulder samt fastställs vilka som är dödsbodelägare och därmed har rätt att fatta beslut om boets angelägenheter.

Som resultat av förrättningen upprättas en bouppteckning, på grundval av vilken Skatteförvaltningen fastställer arvsbeskattningen. Bouppteckningen utgör också grunden för arvskiftet och för att dödsboet slutligen kan avslutas. Utan bouppteckning är det inte möjligt att dela egendomen på laglig väg, och arvsbeskattningen kan inte genomföras. Bouppteckningen tryggar därmed både de anhörigas rättigheter och en korrekt hantering av den avlidnas ärenden.

Vad gör en god man vid bouppteckningen?

Den gode mannens uppgift är att fungera som vittne och säkerställa att bouppteckningen förrättas i enlighet med lagens krav. Han eller hon kontrollerar att den avlidnas tillgångar, skulder och dödsbodelägare har antecknats korrekt i bouppteckningen och att handlingen är så fullständig och tillförlitlig som möjligt.

Den gode mannen fattar inga beslut om egendomsfördelning och löser inga tvister. Rollen är kontrollerande och intygande. Den gode mannen undertecknar bouppteckningen tillsammans med övriga gode män, vilket ger handlingen dess juridiska giltighet.

Vad gör man om bouppteckningen leder till tvist?

Om bouppteckningen blir föremål för oenighet är det viktigt att själva förrättningen ändå genomförs enligt lag och att eventuella tvister om egendomsfördelning skjuts upp till ett senare skede. Vid behov kan man anlita juridisk hjälp.

Om delägarna inte når en överenskommelse kan domstolen förordna en boutredningsman som sköter förrättningen och den fortsatta handläggningen opartiskt. Med hjälp av en sakkunnig säkerställs att bouppteckningen inte fördröjs.

Vad händer om den avlidna hade skulder?

Om den avlidna hade skulder antecknas de i bouppteckningen tillsammans med övriga tillgångar och skulder. Skulderna betalas ur dödsboets tillgångar, och de anhöriga ansvarar inte personligen för dem, såvida de inte har varit borgensmän eller solidariskt ansvariga för skulden.

Om tillgångarna inte räcker till för att betala alla skulder är dödsboet insolvent, och en del av skulderna förblir obetalda. De anhöriga ska inte betala skulderna med egna medel innan dödsboets situation har utretts.

Hur fastställs arvsbeskattningen?

Arvsbeskattningen grundar sig på bouppteckningen som lämnas in till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen beräknar värdet av arvet, drar av skulderna och skickar ett personligt arvsbeskattningsbeslut till varje dödsbodelägare.

Kan de anhöriga bli skyldiga att betala den avlidnas skulder?

Nej, de anhöriga är inte skyldiga att betala den avlidnas skulder med egna medel. Skulderna betalas alltid ur dödsboets tillgångar. Undantag gäller endast om en anhörig har varit borgensman eller solidariskt ansvarig för skulden.

Behövs ämbetsbevis för bouppteckningen?

Ja, ämbetsbevis är absolut nödvändiga vid bouppteckningen. Med hjälp av dem fastställs den avlidnas lagstadgade arvingar och säkerställs att alla dödsbodelägare beaktas i bouppteckningen och i det kommande arvskiftet.

Vad antecknas i bouppteckningen?

I bouppteckningen antecknas uppgifter om den avlidnas tillgångar och skulder enligt situationen på dödsdagen, dödsbodelägarna, den efterlevande makens egendom samt eventuella förskott på arv och testamentstagare.

Därutöver antecknas tid och plats för bouppteckningen, den avlidnas person- och kontaktuppgifter samt uppgifter om de två gode män som deltar och intygar handlingen med sina underskrifter.

Vad händer om dödsboet är insolvent?

Om dödsboet är insolvent räcker tillgångarna inte till för att täcka den avlidnas skulder. I sådana fall förblir skulderna obetalda och de anhöriga behöver inte betala dem med egna medel. Vid behov kan dödsboet försättas i konkurs, om borgenärerna kräver det.

Vem är dödsbodelägare?

Dödsbodelägare är den avlidnas arvingar, eventuell make eller maka, testamentstagare och i vissa fall även staten, om det inte finns andra arvingar. Alla dödsbodelägare har rätt att delta i beslut som rör dödsboet och i bouppteckningen.

Dödsbodelägarna fastställs med hjälp av ämbetsbevis och släktutredningar som beställs från den avlidnas församling eller från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (DVV). På basis av dessa avgörs vilka som enligt lag är arvingar och hör till dödsboet.

Vem ärver egendomen efter dödsfallet?

Den avlidnas egendom ärvs i första hand av barnen och den efterlevande maken eller makan. Om det inte finns barn övergår arvet till föräldrarna, syskonen eller deras avkomlingar. Om det inte finns några arvingar alls och inget testamente har upprättats, tillfaller egendomen staten.