Vad ska man göra när en anhörig dör?

Att sköta ärenden efter ett dödsfall

Efter ett dödsfall är det första steget att en läkare konstaterar dödsfallet. Därefter behöver man ordna transporten av den avlidna och komma överens om begravningstjänsterna. Utöver detta kan det behövas myndighetsanmälningar och praktiska åtgärder – till exempel bankärenden, försäkringar och så småningom bouppteckningen.

När en anhörig dör börjar, vid sidan av sorgen, en praktisk fas där den avlidnas ärenden behöver tas om hand. Den första myndighetsprocessen handlar ofta om att begravningsbyrån får information om dödsfallet och ser till att transporten ordnas på rätt sätt. Därefter är det bra att boka en tid till Armas Borgs kontor, där man i lugn och ro planerar begravningen – välsignelsen/ceremonin, minnesstunden och de praktiska förberedelserna för familjen.

Först efter begravningen går man vanligtvis vidare till de ekonomiska frågorna. Dödsbodelägarna behöver tillsammans se till att en bouppteckningshandling upprättas, där den avlidnas tillgångar och skulder samlas. I samband med bouppteckningen kan man behöva uppgifter från bank, försäkringsbolag eller pensionsanstalt, och anhöriga kan vid behov begära dessa uppgifter via myndigheter.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (DVV) registrerar dödsfallet i befolkningsdatasystemet, och via det förmedlas informationen vidare till flera instanser. Begravningsbyrån kan också ge råd om vilka anmälningar som behöver göras omedelbart och vilka ärenden som kan skötas senare.

Kostnaderna för en begravning varierar från drygt tusen euro till flera tusen euro. Hos Begravningsbyrån Armas Borg ser vi till att de anhöriga får tydlig information om kostnader och uppskattningar i förväg, så att det inte uppstår obehagliga överraskningar. Kostnaderna påverkas också av många olika val: kistor och urnor finns i flera prisklasser, och minnesstunden kan ordnas i den omfattning som känns rätt för er. Varje familj kan planera begravningen enligt sina önskemål, och begravningsbyrån ser till att avskedet blir värdigt.

I Finland har alla rätt till en värdig begravning. När ni vet vad som behöver göras efter ett dödsfall blir det lättare att se att även svåra saker kan hanteras stegvis och systematiskt – så att de anhöriga kan fokusera på sorgen och minnena.

Ekonomiska ärenden, såsom användning av konton och betalning av räkningar, sköts i dödsboets namn.

Att sköta ärenden efter ett dödsfall består av två helheter: begravningsarrangemang och ekonomiska/myndighetsärenden. Begravningsbyrån Armas Borg hjälper till med allt som hör till själva begravningen, och vi går vid de anhörigas sida under hela processen.

Ärenden att sköta efter ett dödsfall

De praktiska arrangemangen framskrider stegvis. Mitt i sorgen kan det vara svårt att få en helhetsbild av vad som behöver göras, men när man tar det i rätt ordning blir helheten hanterbar.

De första åtgärderna efter dödsfallet

• En läkare måste konstatera dödsfallet.
• Man tar kontakt med en begravningsbyrå för att ordna transporten av den avlidna. Det lönar sig att göra detta så snart ni har ork. (Om det till exempel rör sig om en olycka, eller om den avlidna inte har konstaterats död på den plats där personen avled, kan polisen eller en transporttjänst för avlidna hämta.)
• Närmaste anhöriga eller andra dödsbodelägare informeras om situationen.

Begravningsrelaterade ärenden efter dödsfallet

• Begravningsbyrån hjälper till med alla arrangemang kring välsignelsen/ceremonin.
• Man kommer överens om begravningssättet (jordbegravning eller kremation).
• Man väljer kista och vid behov urna, kommer överens om transporter, väljer blommor samt planerar program och tidtabell för ceremonin.
• Man planerar minnesstunden, inklusive lokalbokningar, servering och program.

Ekonomiska och myndighetsärenden efter dödsfallet

• Bank och försäkringsbolag får information om dödsfallet via befolkningsdatasystemet.
• Anhöriga kan ansöka om pension, begravningsbidrag eller andra förmåner.
• Vid bouppteckningen upprättas en bouppteckningshandling som sammanställer den avlidnas tillgångar och skulder.

Att anmäla dödsfallet: posten, banken, försäkringsbolaget, bostadsbolaget och arbetsgivaren

När dödsfallet har registrerats via Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (DVV) förmedlas informationen automatiskt till många myndigheter. Ändå finns det flera praktiska ärenden som anhöriga själva behöver sköta.

Dödsfallet registreras i befolkningsdatasystemet, varifrån informationen förmedlas vidare till exempelvis bank, FPA och pensionsanstalter.

Om personen har avlidit hemma eller utomlands behöver de anhöriga – beroende på situationen – kontakta nödnumret eller andra myndigheter samt DVV.

• Bank: Dödsboets konton spärras, och användningen av dem sker därefter i dödsboets namn. Banken behöver ofta ett ämbetsbetyg och senare bouppteckningshandlingen.
• Posten: Anhöriga kan beställa eftersändning av post till dödsboets adress. Det underlättar att räkningar och myndighetsbrev når rätt person.
• Försäkringsbolag: Dödsfallet behöver anmälas till försäkringsbolaget, så att eventuella livförsäkringar eller begravningsbidrag kan betalas ut.
• Bostadsbolag, disponent, hyresvärd
• Arbetsgivare
• Dödsannons i tidningen (inte obligatoriskt)

Att göra dessa anmälningar hör till de ärenden som behöver skötas efter ett dödsfall, och begravningsbyrån kan ge råd om vilka handlingar som behövs.

En anhörig kan också själv kontakta banken, eftersom ju tidigare banken får information om dödsfallet, desto snabbare kan man komma överens om praktiska bankärenden. När banken får officiell information stänger den den avlidnas nätbankskoder, säger upp betalkort och tar bort kontobehörigheter för andra användare.

Om den avlidna hade en livförsäkring är det viktigt att meddela försäkringsbolaget. Det är också klokt att ordna adressändring eller eftersändning via posten, så att brev och räkningar styrs till den som sköter dödsboet.

Det är dessutom bra att meddela dödsfallet till arbetsgivaren, bostadsbolagets disponent eller eventuell hyresvärd.

Vid behov kan de anhöriga också publicera en dödsannons i tidningen för att nå en bredare krets.

Att beställa ämbetsbetyg och avsluta löpande betalningar

En av de första handlingar som anhöriga ofta behöver skaffa är den avlidnas ämbetsbetyg. Med det kan man styrka sin ställning i dödsboet och sköta ärenden till exempel i banken. Ämbetsbetyget fås antingen från den avlidnas församling eller från DVV.

Leveransen av ämbetsbetyg kan ta från veckor till till och med flera månader, så att beställa det tidigt underlättar processen. Ämbetsbetyget kan lämnas in till banken elektroniskt eller personligen på kontor.

Samtidigt är det bra att gå igenom den avlidnas återkommande kostnader. Telefonabonnemang, tidningsprenumerationer, medlemskap, streamingtjänster, e-fakturor och andra betalningar bör sägas upp så snart som möjligt, så att onödiga kostnader inte fortsätter.

I dag behöver anhöriga ofta också ta ställning till den avlidnas digitala konton, till exempel sociala medier. Beroende på tjänsten kan stängning kräva intyg om anhörigrelation samt dödsattest. Rutinerna varierar mellan plattformar, och mer information finns via Suomi.fi.

När ämbetsbetyget är beställt, löpande betalningar avslutade och digitala konton hanterade kan de anhöriga fokusera på begravningsarrangemangen tillsammans med begravningsbyrån. Efter begravningen kommer nästa viktiga fas: bouppteckningen, där tillgångar, skulder och dödsbodelägare utreds och dokumenteras.

Checklista efter dödsfallet

En checklista kan hjälpa anhöriga att strukturera vad som behöver göras. De viktigaste stegen är:

• konstaterande av dödsfallet av läkare
• kontakt med begravningsbyrå för transport av den avlidna
• överenskommelse om välsignelse/ceremoni och begravning
• eventuell planering eller beställning av minnesstund
• myndighetsanmälningar och handlingar
• bank- och försäkringsärenden
• bouppteckning

Vem meddelar anhöriga när en närstående dör?

Om en person avlider på sjukhus eller vårdinrättning meddelar personalen dödsfallet till de närmaste anhöriga. Om dödsfallet sker hemma behöver en läkare konstatera dödsfallet, och därefter förmedlas informationen till anhöriga. Vid plötsliga dödsfall, såsom olyckor, är det oftast polisen som underrättar de anhöriga.

Vad gör man efter dödsfallet?

Vad man gör efter ett dödsfall beror i praktiken på var dödsfallet inträffade. Vid dödsfall i hemmet kallas läkare för att konstatera dödsfallet, och därefter ordnas transporten. (Om någon dör hemma kan man behöva kontakta polisen, och då är det polisen eller en transporttjänst för avlidna som för den avlidna vidare.)

På vårdhem där läkaren har konstaterat dödsfallet kan begravningsbyråns transportpersonal hämta den avlidna. Begravningsbyråns transportpersonal hämtar inte om den avlidna har avlidit hemma eller om det rör sig om ett olycksfall.

På sjukhus sköter personalen vissa myndighetsärenden och vägleder anhöriga till begravningsbyrån.

Vad ska man göra när en anhörig dör?

Många frågar först: vad ska man göra när en anhörig dör? Det viktigaste är att ta kontakt med en begravningsbyrå när ni orkar.

Begravningsbyrån Armas Borg hjälper till med transporten av den avlidna, planeringen av begravningen och ger stöd i praktiska frågor.

När en anhörig dör – det praktiska och det känslomässiga

När en anhörig dör behöver man, utöver praktiska åtgärder, också tid och utrymme för sorgen. När begravningsbyrån tar hand om arrangemangen kan de anhöriga bättre fokusera på avskedet och på att minnas.

När någon dör – vad behöver man göra efter dödsfallet?

När någon dör uppstår ofta genast frågan: vad behöver man göra efter dödsfallet? Sammanfattningsvis:

• dödsfallet konstateras av läkare
• informationen förmedlas till anhöriga via myndigheter eller vårdpersonal
• begravningsbyrån ordnar transport och begravningstjänster
• anhöriga planerar tillsammans ceremonin, minnesstunden och myndighetsärenden
• efter begravningen börjar ofta den ekonomiska utredningen, såsom bouppteckning och eventuellt testamente m.m.

En närståendes död – var kan man få stöd och hjälp?

En närståendes död är alltid en stor förlust, och sorg berör alla på olika sätt. I början kan de praktiska arrangemangen ta mycket kraft, och därför är det viktigt att också ta hand om sin ork och söka hjälp när det behövs.

Stöd kan fås från flera håll:

• Familj och vänner – samtal och gemenskap kan lindra sorgen.
• Församlingen – präster och diakoniarbete erbjuder samtalsstöd och möjlighet till sorgegrupper.
• Kommunala krisjourer och hälso- och sjukvården – professionellt stöd om sorgen känns övermäktig.
• Kamratstöd – många organisationer erbjuder grupper där man kan möta andra i liknande situation.

Det är viktigt att komma ihåg att man inte behöver bära sorgen ensam. Begravningsbyrån Armas Borg tar hand om det praktiska så att de anhöriga kan fokusera på det viktigaste: att orka, att få ta avsked och att hedra minnet. Ni är välkomna att besöka vårt kontor under öppettider, och utanför öppettider även enligt tidsbokning. Om krafterna inte räcker till för att komma till kontoret kan vi också göra hembesök. Vi reserverar så mycket tid som behövs för er och för att gå igenom allt, och vi går vid er sida under hela begravningsprocessen.

Varför vissa saker behöver skötas relativt snart efter dödsfallet

En närståendes död kommer ofta oväntat, och mitt i sorgen kan det kännas tungt att ta itu med praktiska ärenden. Ändå finns det åtgärder som är bra att sköta utan dröjsmål. Det handlar inte om att ”byråkratin har bråttom”, utan om att minska oro och skapa trygghet.

När dödsfallet konstateras och informationen registreras kan man till exempel förhindra onödiga fakturor och minska risken för missbruk av bankkoder. Att inleda begravningsplaneringen ger också en tydlig struktur och en tidtabell, vilket kan ge trygghet när allt känns osäkert.

Genom att sköta de första stegen tidigt kan det bli lättare att orka – och ge mer utrymme för det som är viktigast: minnena och sorgearbetet.

Inom tre månader efter dödsfallet

Enligt lag ska bouppteckningen förrättas inom tre månader från dödsfallet. Det innebär att de anhöriga behöver upprätta en bouppteckningshandling, där den avlidnas tillgångar, skulder och dödsbodelägare antecknas.

Tidsfristen kan kännas stram, men vid behov kan man ansöka om tilläggstid hos Skatteförvaltningen. Ändå lönar det sig att börja i tid, eftersom insamling av uppgifter från banker, försäkringsbolag och pensionsanstalter ofta tar tid.

Bouppteckningen är viktig inte bara för att lagen kräver den, utan också för att arvsbeskattningen baseras på den. Med hjälp av bouppteckningen kan den avlidnas ekonomiska ärenden avslutas och dödsboets fortsatta skötsel ordnas på ett korrekt sätt.

Armas Borg som stöd mitt i sorgen

Döden för med sig både sorg och arrangemang. Armas Borg finns som stöd i alla skeden – från transport av den avlidna till planering av begravningen och praktisk rådgivning. När ni vet att allt sköts värdigt och professionellt kan ni själva fokusera på det viktigaste: att minnas och att bearbeta sorgen.

Vanliga frågor – Vad ska man göra när en anhörig dör?

Vad ska man göra först när en närstående eller anhörig dör?

När en närstående dör är det första steget att ringa 112 om dödsfallet sker hemma, plötsligt eller under oklara omständigheter. En läkare eller myndighet konstaterar dödsfallet och registrerar det officiellt. Ofta transporterar en särskild transporttjänst eller polisen den avlidna till ett sjukhus där dödsfallet formellt konstateras. Därefter kan de anhöriga kontakta begravningsbyrån, som hjälper till med transporten av den avlidna, begravningsarrangemangen och praktisk vägledning.

Får man ledigt från arbetet när en anhörig dör?

En anhörigs död är ett skäl att vara frånvarande från arbetet. Lagstiftningen anger dock inte exakt hur många lediga dagar man får, utan det styrs ofta av kollektivavtal och arbetsgivarens praxis. I många kollektivavtal finns rätt till betald ledighet till exempel på begravningsdagen.

Arbetsgivaren kan också bevilja obetald ledighet för att sköta sorg och arrangemang. I praktiken lönar det sig att kontakta arbetsgivaren eller närmaste chef så snart som möjligt efter dödsfallet och komma överens om ledigheten.

Får försäkringsbolaget automatiskt information om dödsfallet?

Försäkringsbolaget får inte nödvändigtvis automatiskt information om dödsfallet, även om informationen via befolkningsdatasystemet ofta förmedlas till exempelvis banker, FPA och pensionsanstalter. Därför behöver de anhöriga vanligtvis själva meddela försäkringsbolaget.

Det är viktigt för att eventuella livförsäkringar, begravningsbidrag eller andra ersättningar ska kunna betalas ut. Försäkringsbolaget behöver i regel ett ämbetsbetyg eller dödsattest för handläggningen.

Får man använda den avlidnas bankkoder?

Nej. Den avlidnas bankkoder får inte användas. Bankkoder och betalkort upphör att gälla när banken fått kännedom om dödsfallet. Att använda bankkoder efter dödsfallet är olagligt, även om man är make/maka eller mycket nära anhörig.

Bankärenden sköts därefter i dödsboets namn och kräver ämbetsbetyg och senare bouppteckningshandling. Om det finns behov av att betala räkningar från den avlidnas konto innan bouppteckningen är klar, ska man kontakta banken och komma överens om hur betalningar kan skötas korrekt.

Vem räknas som närmast anhörig?

Närmast anhöriga är vanligtvis make/maka, barn och föräldrar. Om den avlidna inte har make/maka eller barn kan andra närstående släktingar, såsom syskon, räknas som närmaste anhöriga. Vem som betraktas som ”närmast anhörig” kan variera något beroende på sammanhang – till exempel i juridiska frågor, vid arv eller i begravningsarrangemang.